Jag har dålig syn och har haft glasögon sedan jag var fyra år. Dålig syn förresten, vad innebär det. Är jag dålig, eller ser jag bara dåligt. Jag har brytningsfel, vilket innebär att jag inte kan bedöma avstånd rätt. Om jag sparkar boll utan glasögon så missar jag bollen. Jag ser också dåligt på långt håll, det blir bara suddigt. Jag ser inte tydligt ansiktena på folk. På nära håll ser jag jättebra, men jag kan inte läsa utan glasögonen. Jag får fort ont i ögonen och blir trött. Därför har jag glasögon på mig.
Jag har funderat på om det är rätt det jag ser, om jag ser sanningen. Tar jag av mig mina glasögon blir solen mycket större, lyser med en aura runt sig, väldigt vacker. Men solen blir också otydlig, jag ser inte klart. Vad är sanningen. Är solen stor eller liten? Vill jag se klart eller otydligt?
Man kan se på olika sätt på detta med glasögon. Bildligt talat kan man fundera på vilka glasögon man sätter på sig, hur man ser på världen.
Jag hör bra, tror jag i alla fall. Frågan är om jag hör rätt. Hör jag tillräckligt bra, lyssnar jag på folk? Eller är mina öron döva för vad andra säger.
Och ser jag rätt, ser jag hur folk har det, hur de mår. Och utifrån det jag hör och ser, drar jag rätt slutledning. Ser jag helheten, eller ser jag något annat.
Och utifrån det jag ser och hör, vad känner och vad tänker jag. Tänker jag att folk fuskar, är lata, behöver kontrolleras. Eller tänker jag, ser och hör jag att alla människor är unika. Där alla är en viktig del av samhället.
Det är bara du och jag själva som kan bestämma vad som är rätt och fel av det vi ser, hör och tänker. Men frågan är om vi inte ska anstränga oss lite mer och lyssna lite djupare på våra medmänniskor, söka kontakt med andra och höra hur de lever.
Den 19 september går vi till val och bestämmer tillsammans hur både vi och andra människor ska leva sina liv. Vilka förutsättningar alla kommer att få. Är vi inte då skyldiga att pröva att sätta oss in i andra människors liv. Att se lite bättre, att höra lite mer, att se helheten och försöka finna sanningen så att vi gör rätt val.
Lena Vikberg, Socialdemokrat
Från insändare i Piteå Tidningen den 29 juli 2010
Alla är unika. Du och jag är betydelsefulla just för att vi är människor, oavsett våra inre eller yttre attribut. Alla har ett egenvärde, ett eget existensberättigande. Varje unik person har rätten att få sina behov och drömmar förverkligade. Att skapa förutsättningar för alla att få leva sina unika liv kan vi bara uppnå genom solidaritet och samarbete. Tillsammans bygger vi ett Sverige och en värld där varje människa har möjligheten att vara unik. Därför arbetar jag för Socialdemokratin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar